Kan matematik användas inom estetisk medicin? Absolut. Gyllene snittet (även kallat gyllene förhållandet eller den gudomliga proportionen), lika med 1,618, är en av de äldsta matematiska konstanterna och har kopplats till otaliga områden.
Det är det matematiska uttrycket för naturens skönhet. Från det oändligt lilla till det oändligt stora, från den lilla snigeln i skogen till spiralgalaxer med miljarder stjärnor, verkar allt följa exakta proportioner, och gyllene snittet ger betraktaren en känsla av harmonisk balans.
Gyllene snittet, även kallat «Phi», ansågs förr vara grunden för hela skapelsen. Det första uttryckliga omnämnandet kommer från grekerna, även om det redan finns i proportionerna i det forntida Egyptens arkitektur, som den stora pyramiden i Giza. Det återupptäcktes under medeltiden och studerades av Fibonacci, Leonardo da Vinci, Kepler och den tyske matematikern Ohm, även om det var munken Luca Pacioli som först gjorde det känt. Det är ett irrationellt tal, ungefär 1,61803398875…
Sedan antiken har gyllene snittet legat till grund för verk inom arkitektur, skulptur och måleri. Det finns också i människokroppen och i naturen, i blommor, växter, vågor och galaxer, och är nära kopplat till Fibonaccis talföljd, uppkallad efter en av historiens mest briljanta matematiker.
Många studier visar betydelsen av korrekta ansiktsproportioner. Genom att tillämpa matematik inom estetisk medicin kan ansiktet föras så nära gyllene snittet som möjligt, så att det blir mer proportionerligt, symmetriskt och därmed mer attraktivt. Bara i ansiktet finns ungefär tjugo gyllene förhållanden; det går inte alltid att respektera alla, men estetisk medicin kan hjälpa.
Ett foto tas av patienten och masken från ett särskilt program läggs ovanpå. Där gyllene snittet inte respekteras kan volymerna ändras med hyaluronsyra, eller mimikmusklernas kraft justeras med botulinumtoxin. Några exempel:
